Det finns knappast någon fråga som socialdemokraterna så länge så konsekvent lyckats missköta som den om samhällets räddningshelikoptrar.

Redan det försvarsbeslut som togs i december 1996 - socialdemokraterna tillsammans med centern - väckte starka reaktioner vad gäller hanteringen av försvarets räddningshelikoptrar. Räddningshelikoptrarna i Söderhamn som täckte en stor del av Bottenhavet ned till Ålands hav flyttades till Östersund.

Jag satt själv i riksdagen och dess försvarsutskott vid den tiden. Kritiken var massiv. Försvarets räddningshelikoptrar är från försvarets utgångspunkt till för att kunna rädda störtade stridsflygare. Men, i riksdagen hävdades bestämt, att det måste till en samlad syn på användningen av de helikoptrar som skattebetalarna finansierar med samma skattepengar.

I samband med nästa försvarsbeslut i mars 2000 - återigen socialdemokraterna tillsammans med centern - var det räddningshelikoptrarna i Säve utanför Göteborg som försvaret och försvarsministern ville flytta på. Nu hade Björn von Sydow efterträtt Thage G Pettersson som försvarsminister.

Riksdagen uttalade tydligt att samhällets helikoptrar var en gemensam tillgång som måste användas i ett samlat perspektiv. Debattens vågor gick ännu högre i riksdagen.

I försvarsbeslutet 2004 drev regeringen - socialdemokraterna denna gång med stöd av miljöpartiet - och försvarsminister Leni Björklund igenom en ny flyttcirkus inom försvarsmakten. Denna gång flyttades försvarets räddningshelikoptrar från Berga utanför Haninge till Blekinge.

En lika förödande konsekvens av detta försvarsbeslut är att polisens räddningshelikoptrar inte heller får vara kvar på den utmärkta helikopterbasen i Berga. I värsta fall flyttas de till Göteborg. Det blir ganska tomt på räddningshelikoptrar i huvudstadsregionen och landets största och mest trafikerade skärgård.

Visst får försvarsmakten göra sina prioriteringar av hur den vill använda sina resurser. Men, som riksdagen flera gånger påpekat av känd anledning, är det regeringens och försvarsministerns uppgift att göra en samlad bedömning av samhällets skattefinansierade helikopterresurser. Där har Thage G Pettersson, Björn von Sydow och Leni Björklund svikit totalt.

Så sent som i januari i år krävde en enhällig försvarsberedning (Ds 2006:1) ”en skyndsam översyn av hur respektive organisations helikopterresurser kan samnyttjas, samfinansieras och lokaliseras i syfte att effektivisera användandet.”

Som lök på laxen beslutade socialdemokraterna i Stockholms läns landsting våren 2003 - med stöd av miljöpartiet och vänsterpartiet - att dra in den extra sommarhelikoptern, som varit så värdefull för att ge såväl fastboende som sommargäster i skärgården en rimlig trygghet. Trots utlovad utvärdering av de medicinska konsekvenserna har vi bara fått redovisat antal utryckningar och hur mycket landstinget sparat. Det handlar knappast om en ettöring av de rekordhöga 12 kronor vi betalar i landstingsskatt.

Nu fokuseras den närmast totala frånvaron av samhällets räddningshelikopterkapacitet i Stockholmsregionen på Värmdö kommuns hantering av Sjöfartsverkets försök att bakvägen etablera en ny helikopterbas i tätt befolkade delar av kommunen. Det är inte Värmdö som sviker.

Ansvaret för helikoptercirkusen åvilar socialdemokraterna, som konsekvent under lång tid misslyckats med att ta ett helhetsgrepp över samhällets samlade helikopterresurser. Berga har varit och kan vara en alldeles utmärkt bas för samhällets helikopterresurser i Stockholmsregionen även framöver. Men, för det behövs en ny regering.

Den extra sommarhelikoptern måste återinsättas i Stockholmsregionen. För det behövs en ny majoritet i landstinget.

Lennart Rohdin, Rådmansö
riksdags- och landstingskandidat (fp)
ledamot av försvarsberedningen (fp)